söndag 1 november 2015

Kalenderbilder - November; Soldathjälp och hjälp i kristider


Tyvärr finns ingen årsberättelse från 1939 bevarad
Klicka på bilderna så blir bilderna större och Du kan läsa texten bättre.


1940 Åttans familjefest för evakuerade


Årsberättelsen 1940

"Kretsen Åttan anordnade den 9 juni ett samkväm för evakuerade svenska Hangö- och Viborgsbor i Svenska Kvinnoförbundets lokal Tavastvägen 3. Av en kretsmedlem hade Åttan fått mottaga 12300 mark att utdelas som understöd åt evakuerade svenska familjer. Bland hjälpsökande vid föreningens understödsverksamhet inom Centralen för fri vårdverksamhet inbjöds ett antal familjer att nämnda samkväm, vid vilket varje familj som gåva fick emottaga ett slutet kuvert innehållande 200 mark. Samtidigt överräcktes paket innehållande smör, mjöl, te m.m. vilka genom fru Wessberg erhållits som gåvor från Sverige och Norge.
Ett rikhaltigt och omväxlande program framfördes. Karameller och gott kaffe, också gåvor från Sverige, bjöds överlag.
Föreningens ordförande fru Aili Wessberg som gett den goda idén till ett familjesamkväm för penninggåvans överräckande, deltog i Åttans omsorg för festen och skänkte med sin närvaro den stämning av förståelsefull samvaro som präglade tillställningen. En Hangö-martha tolkade gripande gästernas känslor och framförde deras tack. Den okända varmhjärtade donatorn ägnades en kraftig applåd.
I tolv poster sändes understöd till hjälpbehövande, som vistades på andra orter och om vilka uppgifter erhållits genom kyrkoherden Serenius från Hangö."

Nedan ur årsberättelsen 1940:

 
 
Nedan ur årsberättelsen 1941:






1942 Aili Wessberg Lindfors sjätte från vänster
Ur årsberättelsen 1942
" Även detta år ha varma västar och andra plagg för männen vid fronten tillverkats i Hemvrån under fruar Maggie Dittmars och Marianne Lüchous ledning av såväl marthor som utomstående. Under fru Signe Jörgensens ledning ha varma vantar och tofflor förfärdigats för frontsoldater och invalider. Bristen på lämpligt material har bidragit till att antalet förfärdigade plagg är lägre än senaste år. En paketkommitté, bestående av Martha-medlemmar, har under fru Aili Wessbergs ledning samlats i Hemvrån alla tisdagar och avsänt paket till fronten. Följande mängder klädesplagg ha avsänts i Martha-paketen:
138 par strumpor
140 par sydda vantar
29 par stickade vantar
13 halsdukar
26 halsskydd
6 huvudskydd
26 par knävärmare
8 magbindor
26 sydda västar
4 pappersvästar
127 par tofflor
8 par kalsonger
40 par sulor
Förutom dessa klädesplagg ha paketen innehållit: ficklampor och batterier, sackarin, tobak, snask, pennor, papper, vitaminpreparat, salvor för fotskador m.m. I varje paket har lagts en bok. Bl.a. läroböcker i olika språk som frontmännen uttalat önskemål om att få. Dessutom har bokpaket avhämtats direkt från Hemvrån. Inalles har 953 paket. Allt gåvor av Martha-kretsarna, enskilda medlemmar och utomstående samt firmor och affärer. För dessa försändelser har föreningen fått mottaga många tacksamhetsbevis. Ordförande i paketkommittén har varit fru Signe Lindholm från Dagkretsen.



Greta Höijers brev


"Under vårt vinterkrig bildades en fristående Martha krets (även icke Marthor) under ledning av fru Aili Wessberg – en mycket klok och energisk dam. Vi arbetade energiskt med att sticka strumpor, vantar o. Knäskydd åt våra gossar. Särskilt omtyckta var knäskydden då de ofta fingo ligga på knäna i snön.
Många tacksamma hälsningar sände oss våra gossar från fronten.
Särskilt min numera avlidna syster Thora var ivrig med att sticka.

Med vänlig hälsning Greta Höijer"


Utdrag ur tackbrev 1940: Därför skall jag nu sluta med att säga: Tack. Ett kort och enkelt ord som dock kan rymma mycket. -
En okänd soldat Kustartilleriet


Årsberättelsen 1943
" Gåvor åt Soldaterna
Under detta år, liksom under tidigare krigsår, har en av medlemmar ur olika Martha-kretsar bildad kommitté, oförtrutet arbetat för anskaffande av jul- och påskgåvor, böcker m.m. åt soldaterna ute vid fronten. 211 paket har avsänts med rikhaltigt innehåll. I de talrika tacksägelsebrev som skrivits av frontmännen betonas, att marthornas gåvor varit särskilt väl valda och praktiska. En korsu-man försäkrar, att dessa gåvor, som visa, att icke ens den okända soldaten är glömd, på ett verksamt sätt stärker banden mellan front och hembygd. Ordförande för paketkommittén är fru Aili Wessberg. Verksamheten leddes av fru Signe Lindholm."



1941 utdrag ur årsberättelsen

Tackbrev 1941

1942 insamling av barnkläder; Hufvudstadsbladet 28.2.1942


Efter att ha läst följande text måste jag bara dela den - så otroligt uppoffrande har Helsingfors svenska Marthaförening jobbat frivilligt för hjälpbehövande under de svåra krigsåren. Vi som inte upplevt dem borde absolut ta oss tid att läsa texten. Vi kan inte ens i vår vildaste fantasi tänka oss hur det var. 


HJÄLPVERKSAMHET UNDER SVÅRA ÅR
Utdrag ur historiken Helsingfors svenska Marthaförening 1929-1949 av Gunilla Östenson
Under Krigstiden och ännu under de närmast följande åren togs Marthas uppmärksamhet mycket i anspråk av det mångsidiga "beredskapsarbete”, genom vilket marthorna ville ta del i de gemensamma kraftansträngningarna och hela de sår, som kriget slagit.
Marthas beredskapsarbete tog sin början i oktober 1939, då marthorna på anhållan av Finlands Röda Kors samlades i Hemvrån för att förfärdiga förbandsmaterial. Snart övergick man emellertid till att utrusta de inkallade reservisterna med varma plagg. Varje dag samlades i Hemvrån inemot 100 personer, marthor och dess bekanta, som av material, som överläts åt marthorna eller inköptes med donerade eller för ändamålet insamlade pengar, förfärdigade varma klädesplagg. De varma västarna var Marthas specialitet. Arbetet leddes och organiserades av fruarna Ella Pipping, Marianne Lüchou och Greta Stude. Den som inte kunde delta i arbetet i Hemvrån fick där avhämta garn för att sticka hemma. 100 kg stickade plagg erhölls på detta sätt.
Krigsutbrottet gjorde det nödvändigt, att arbetet i Hemvrån upphörde, och verksamheten förlades i stället till olika delar av staden. Föreningsordföranden ägnade sitt arbete åt ett evakueringsläger för nödställda huvudstadsbor i Esbo.
Under de närmast följande åren fortsattes hjälparbetet i Hemvrån, till svårigheterna att anskaffa material blev övermäktiga. Utom militären utrustades även reservistfamiljer och evakuerade med varma plagg. Medel till arbetet erhöll man genom insamlingar och som donationer av firmor och enskilda. Ledare för arbete var, förutom de tidigare nämnda, fruarna Ingrid Ståhle och Olga Törnvall. Under fru Sigrid Jörgensens ledning förfärdigades varma tofflor och vantar för frontsoldater och invalider, och med fru Maggie Dittmar i spetsen sammanträdde en syförening till förmån för evakuerade barn från Hangö- och Ekenästrakten. Ur arbetsresultatet för 1940 kan som ett exempel på marthornas flit nämnas följande siffror: 1956 par strumpor, 1167 par vantar, 1003 st halsskydd, 530 st snödräkter och dessutom många andra slags plagg. Senare var resultatet på grund av materialbristen lägre. Också inom de enskilda Marthakretsarna har liknande arbeten utförts.

År 1940 förevisades på en utställning i Hemvrån de förtjusande barnkläder, som marthorna stickat för ”Rädda Finlands barn” av garn, som skänkts såsom gåva från barnen i Sverige. 792 plagg hade åstadkommits. Efter krigsslutet, då man inte längre kunde hopbringa inhemskt material, omsyddes barnkläder, som skänkts såsom använda plagg från Sverige. Dessa gavs bl.a. åt barnrika svenska familjer. Kretsarna har förfärdigat och skänkt barnkläder till ”Rädda barnen” och Drumsökretsen till Drumsö barnsjukhus. Till julen 1939 skänktes kläder och leksaker till nödlidande reservistfamiljer, som marthorna tagit sig an. 
Genom en insamling av linne- och bomullstyger från huvudstadens hem erhölls materialet till de babyutstyrslar, som marthorna några gånger förfärdigade till moderskapsunderstöd. 
1942 Mödravårdspaket
Aili Wessberg Lindfors andra från vänster

Ur berättelsen 1942:
"På uppmaning av Befolkningspolitiska förbundet startade HsM i likhet med övriga kvinnoorganisationer en insamling av linne- och bomullstyger från huvudstadens hem. Resultatet blev givande och materialet omvandlades av flitiga martha-händer till babyutstyrslar för moderskapshjälpen. Utdelningen skedde genom stadens samtliga Rådgivningstationer. Under fru Sigrid Jörgensens ledning uppordnades samtliga klädesplagg i paket. Inalles överlämnades c:a 600 paket, alla dekorativt emballerade i vitt papper med blått kors, likt Finlands flagga."

1943 Fredriksbergskretsen förfärdigade 6 vackra babykorgar



Ur berättelsen 1943:
Även detta år har föreningen insamlat material och härav förfärdigat babykläder för utdelning bland hjälpbehövande. Till Hangö skickades en större kollektion, som där fördelades.
Till Mannerheims barnskyddsförbunds krigsfadderavdelning har Fredrikbergskretsen förfärdigat 6 st vackra babykorgar med utstyrsel av nämnda material."





1942 ur Glimtens dagbok


Martha kom också alltid ihåg frontsoldaterna med paket till jul, påsk och däremellan. Till den första krigsjulen sändes 300 paket och följande år lika många, denna gång till soldater i gränsförläggningar och de svenskspråkiga kustförläggningarna. Under vårt andra krig samlades varje vecka under ledning av föreningens ordförande (Aili Wessberg Lindfors) och fru Signe Lindholm en paketkommitté. Till fronten sändes 1941 1253, 1942 953 och 1943 211 paket. Paketen innehöll främst klädesplagg, men också små böcker och mångahanda nyttiga och trevliga småsaker, som mottagits med stor tacksamhet. Tacksägelsebreven av dem ”där borta”, av vilka många aldrig återsåg sina hem, är gripande dokument av osjälviskhet, plikttrohet och fosterlandskärlek.
Invaliderna har inte heller blivit bortglömda. Också till dem har man sänt paket, och till krigarbyarna förfärdigade Martha icke mindre än 119 meter trasmattor. En insamling av sylter och safter för krigssjukhusen resulterade i 2430 flaskor saft och 108 syltburkar! Kolonisterna i Brunakärr har ihågkommit invaliderna med bärskördar och blommor.
På mångahanda sätt tog man sig an de inkallades familjer. Varje krets hade sin ”adoptivfamilj”, några kretsar hade t.o.m. flera. Tillsammans med andra kulturföreningar anordnade Martha samkväm för reservistfamiljerna i Helsingfors.
På anhållan av Fria vården i Helsingfors, som vars viceordförande fru Aili Lindfors fungerat, öppnades i Hemvrån en central för utdelning av understöd åt personer som genom kriget råkat i svåra omständigheter. Centralen öppenhölls från den 1 februari 1940 till den 1 juni samma år. Under denna tid utdelades åt 1386 personer sammanlagt 76500 mk och 9942 klädesplagg, dessutom möbler, sängkläder och husgeråd.
Efter vinterkriget var ännu många frontsoldater i behov av läkarhjälp och vila eller ett hem, dit de kunde återvända. För dem öppnade Helsingfors svenska Marthaförenings soldathem i Stadion sina dörrar. I spetsen för soldathemmet stod fru Maggie Dittmar, biträdd av många hjälpsamma marthor. Hemmet hölls öppet från den 6 april till den 1 juli 1940 och hade under den tiden härbärgerat 1200 soldater. Allmänheten kom ihåg soldathemmet med mångahanda gåvor. Föreståndarinnor för hemmet var fruarna Anne-Marie Blomstedt och Agneta Olin.

Gränshjälpen låg Martha varmt om hjärtat. Föreningens ordförande, fru Aili Lindfors, som en tid fungerade som ordförande för Helsingfors Beredskapskvinnor, startade och ledde en insamling till förmån för anskaffande av kor till hjälpbehövande barnrika familjer i gränstrakterna.
I samma syfte anordnades 1941 en konsert av Karin Juel i Konservatoriet och föregående år en talrikt besökt programafton i Konservatoriet med värdefullt program.


 







Också Kottbykretsen anordnade i Hemvrån en ”koafton”, och genom försäljning av ”kokort”, insamlingar och enskilda bidrag – doktor Henna Rydh från Stockholm och professor Oiva Soini m.fl. gav bl.a. var sin ko som gåva – kunde Martha 1940 i samverkan med övriga beredskapskvinnor överlämna ansenliga bidrag för bispringande av familjerna i gränstrakten. (Enligt års ber 1940 gav insamlingslistorna varav HsM bidrog med 44 000 mk.)



 
Till förmån för den krigshärjade svenskbygden anordnades 1941 en vis- och operettafton i Konservatoriet med välvilligt bistånd av kända skådespelare och 1942 en utställning i Ateneum, ”Vad jag har kärt i mitt hem”. Utställningen besöktes av 6000 personer, tilldrog sig stor uppmärksamhet och gav god behållning. Trots de risker kriget medförde hade många hem beredvilligt ställt sina käraste föremål till förfogande. I en av fru Marianne Lüchou uppgjord katalog gavs en överskådlig förteckning av dessa huvudstadshemmens skatter. Fru Maggie Dittmar stod i spetsen för denna intresseväckande utställning. Åttan anordnade 1940 ett familjesamkväm för svenska evakuerade Hangö- och Viborgbor. Vid detta tillfälle utdelades åt varje familj 200:- (mk) av en donation, som en okänd kretsmedlem givit, och ett paket med livsmedel, som skänkts av vänner i Norge och Sverige.
Martha har verksamt deltagit i de s.k. storinsamlingarna. 1940 samlades pengar, kläder, möbler, husgeråd m.m. 1943 och 1944 hade Martha egna insamlingar inom ramen av den stora klädinsamlingen och dessa resulterade det förra året i 414 klädesplagg och 52 par skodon, Det senare året i 1814 klädesplagg och 187 par skodon. Det förra året anordnades i samband med klädesinsamlingen en kaffekonsert på Royal, en fest i Konservatoriet och en soaré på Adlon. Fru Greta Bjurström ledde Marthas insats i detta arbete.
Marthorna har också beredvilligt assisterat vi Svenska Folkpartiets årliga insamling av ”jultjugufemman” (numera ”julhundramarken) och räckt en hjälpande hand åt Barnens dag. Nationalhjälpen, i vars Helsingforsavdelningens styrelse föreningsordföranden är medlem, har också kunnat räkna på föreningens bistånd. Fru Agda Lindholm, i spetsen för en stor grupp marthor, har hugnats med diplom för outröttligt arbete. Nationalhjälpen till fromma. Till förmån för den arrangerades också en litterär afton på Royal, barnmattinéer och en barnfest.
Under många år hade Martha tillsammans med Helsingfors finska Marthaförening en egen insamling, ”Mors hjälp”, till förmån för hjälpbehövande mödrar och barn. Medlen hopbragtes genom märkesförsäljning på Mors dag.
Vid Porkalaområdets evakuering bistod Helsingfors svenska marthor beredvilligt de ur sina hem utdrivna familjerna vid flyttningen. Senare på hösten anordnade föreningen i Nyländska nationshuset en vacker fest för Porkalaborna.

Beredskapsarbetet bragte föreningen i nära kontakt med många andra organisationer som arbetade för samma mål. Martha har också varit representant i de samarbetsorganisationer, som uppdrog linjerna för beredskapsarbetet på hemmafronten. 
Föreningens ordförande (Aili Lindfors) har sålunda bl.a. varit ordförande för Helsingfors beredskapskvinnor, viceordförande för Fria vården alltsedan den grundades samt styrelsemedlem och medlem i arbetsutskottet för Nationalhjälpen i Helsingfors.
Efterkrigstiden har medföljt nya sociala uppgifter. Kretsen Veckofröjden har ihågkommit fångarna i länsfängelset med paket. Drumsökretsen har anordnat en extra fest i Hemvrån till förmån för Drumsö barnsjukhus. Brändökretsen har öppnat en barnparkering till vilken mammorna två förmiddagar i veckan kan lämna in sina barn, och Munksnäskretsen har hållit lekaftnar för barn.
Under sommaren 1946 upprätthöll Martha i Aina Cederbloms bespisningsstuga i Djurgården, som ställts till förfogande, en sommarklubb för barn i åldern 6-12 år, som inte var i tillfälle att komma ut till landet om sommaren. Klubben erhöll livsmedel från Stockholm och dess utgifter bereds av staden. Fru Greta Bjurström ledde klubben, som besöktes av 45 barn. Barnen företog utfärder, deltog i simkurs o.s.v. Deras föräldrar gav uttryck åt sin varma tacksamhet.
En grupp i vårt samhälle, som haft att kämpa med stora svårigheter, är de gamla. För dem anordnas årligen De gamlas dag som varmt uppskattas av de inbjudna. De ha också genom Marthas förmedling kommit i åtnjutande av en stor mängd stipendier.


***************************
 "Föreningen har en fond " Mors minne, ur vilken understöd utdelas till gamla, sjuka och hjälpbehövande marthor. Fonden grundades 1935 på föreningsordförandens initiativ och bland de drivande krafterna var Tölökretsens mångåriga ordförande, doktorinnan Lilly Weber. Fru Hélène Rotkirch-Jacobson anordnade 1945 ett samkväm med program till förmån för "mors minne". 1948 kunde de första stipendierna utdelas till tio gamla trofasta medlemmar i föreningen.

Bland de gåvor och testamenten marthorna tacksamt mottagit må Ebba och Frans Backmans minnesfond särskilt omnämnas. Den stora penninghjälp Norges husmödrar genom fru Amelie Övergaard sände till nödställda Marthahem under kriget och de klädförråd svenska husmödrar med fru Nancy Dickson och grevinnan Marianne Taube i spetsen överlät åt Martha till utdelning i kristiden har också tacksamt upptecknats i Marthas annaler."

 * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
En kristidsutställning ordnades 17-20.4.1942 där många Helsingfors Marthor var aktiva:



Flitiga fingrar (Hfors svenska Marthaförening) stickade till välgörenhet 1940; Rädda Finlands barn.
119 kg ullgarn blev 792 plagg !!! Jag blir alltid lika imponerad!


 


23 5 1940 protokoll


23 5 1940 protokoll

23 5 1940 protokoll

23 5 1940 protokoll