tisdag 27 oktober 2015

Fredriksbergs kretsen



1926 Hattkurs i Fredriksbergs barnträdgård. Sally Brander leder kursen.


Kort historik över Fredriksbergs Marthakrets
Uppläst vid 75-års jubileumsfest den 4 november 1982
Fredriksbergs Marthakrets grundades år 1907 av damer från stadens centrum och torde vara den nästäldsta kretsen. Enligt vad som berättats. Några protokoll eller papper finns ej kvar från den tiden var fru Melart en tid dess första ordförande. När stationsinspektör Brander år 1908 kom till Fredriksberg blev hans fru Sally Brander kretsens nya ordförande och fungerade ända till den 16 januari 1945. Efter henne fortsatte Agda Lindholm fram till år 1951. Sedan följde Saga Johansson. Datte Johansson samt Elsa Riska som höll i tömmarna i 19 år. Göta Martin åtog sig uppdraget år 1977 för ett år framåt men leder oss allt fortfarande och hoppas vi ännu i många år trots  uppnådd pensionsålder. År 1983 blev Erna Riska ordförande som är ännu.
Den förs tiden hölls mötena i Fredriksbergs Barnträdgård därefter i Smmåskolan och sedan i kyrksalen. Från 1970 har veckomötena hållits på Marthahemmet på Mannerheimvägen 44. Månadsmötena har sedan många många år varit på Hemvrån.
Kretsens marthor har varit synnerligen aktiva. Kurser har hållits i hattsömnad, vävning, julpynt, korgflätning mm. Teaterverksamheten var tidigare mycket livlig. Sången och musiken har betytt mycket för Marthorna. Tidigare fanns en sångkör som leddes av fru Stenbäck; och vem minns inte den glada Eternellen som uppträdde på så många Marthafester. Med program Menuett, Mannekängerna, Årstiderna, Julseder i olika länder, Såsom i Sälle och Jules Sylvainmelodier har Marthorna också uppträtt i andra föreningar.
Många fina välordnade resor har gjorts både utomlands och i Finland. Fester såsom Runeberg, Valborgs mässor och Julfest firas traditionsmässigt varje år. Födelsedagsfester har firats sporadiskt.
Detta i all korthet om vår verksamhet.
Från att ha varit en krets med över 300 medlemmar har vi krympt ihop till ca 65 men hoppas kretsen ännu skall kunna fungera i många år.
Detta år 1997 är vi 26 medlemmar. 1987 kom Flingan med 6 medlemmar. År 1994 kom Ringblomman med 7 medlemmar.

”Vid kretsens bildande var Fredriksberg en idyllisk liten by, med blomsterrabatter och planteringar så gott som vid varje hus. Men nu har grävskopor gjort sitt, just intet återstår av det gamla. TV-centret är det förhärskande. Otaliga var de husmödrar som med glädje hälsade Martharörelsen välkommen. Mammor , ofta med en stor barnaskara kring sig fann väderkvickelse, förströelse och avkoppling vid Marthamötena....”
 

 
Ur Helsingfors svenska Marthaförenings berättelse 1942:
"På uppmaning av Befolkningspolitiska förbundet startade HsM i likhet med övriga kvinnoorganisationer en insamling av linne- och bomullstyger från huvudstadens hem. Resultatet blev givande och materialet omvandlades av flitiga martha-händer till babyutstyrslar för moderskapshjälpen. Utdelningen skedde genom stadens samtliga Rådgivningstationer. Under fru Sigrid Jörgensens ledning uppordnades samtliga klädesplagg i paket. Inalles överlämnades c:a 600 paket, alla dekorativt emballerade i vitt papper med blått kors, likt Finlands flagga."

24.2.1942 Babyutstyrslar sys tillsammans med Marthaföreningen


Ur Helsingfors svenska Marthaförenings berättelse 1943:
Även detta år har föreningen insamlat material och härav förfärdigat babykläder för utdelning bland hjälpbehövande. Till Hangö skickades en större kollektion, som där fördelades.
Till Mannerheims barnskyddsförbunds krigsfadderavdelning har Fredrikbergskretsen förfärdigat 6 st vackra babykorgar med utstyrsel av nämnda material."
I protokollböckerna hittar man följande:


3.2.1943 Jenny Nordberg föreslår att man ska göra babykorgar med babykläder

27.4.1943 Meddelar Aili Wessberg att babykorgarna ska fotograferas

Som tack får kretsen Surra och Fazers "keks" - surrogatkaffe




Olika surrogat (Wikipedia)
  • Surrogat på rostad spannmål (vete, råg, etc) gick under namn som Kneippkaffe, Kathreiners Kneipp-maltkaffe, cerealkaffe.
  • Roten av växten cikuria,var populär och sådant surrogat tillverkades industriellt i Tyskland före de båda krigen. Det kallades kaffetillsättning Ersatzkaffee (m), ariakaffe eller bara cikoria. Rostad rot av maskros, lövetand, se maskroskaffe.
  • Rostade och malda fikon, fikonkaffe.
  • En hel del andra växter: ekollon, dadlar, lupiner, johannisbröd, kikärter(då kallad "kaffeärt")
  • En fabriksmässigt framställd produkt kallades Doska Frank. Tillhandahölls i form av briketter.
  • Jackbean (Ganavalia), Cassia, Parkia
I Finland hade man ett surrogat som innehöll i huvudsak råg, korn och rötterna från kålrot och maskros


Fredriksbergskretsen hade veckomöten och månadsmöten.
Här ett möte mitt under kriget - två alarm under mötet !








torsdag 1 oktober 2015

Kalenderbilder - Oktober; Hemvrån invigs 1931


Efter flere år av insamlingar, gåvor, olika marknader och utställningar kunde man köpa den stora lägenheten på Simonsgatan 12 A som fick namnet Hemvrån:

I främre raden andra från vänster: fru Ellen Svinhufvud, fru Dagmar Neovius, fru Aili Wessberg, fröknarna Cely Mechelin, Fanny Hult och Bertha Tabelle


Programplanering:


Gästlista:


I Veckofröjdens dagbok från 1931 kan man läsa hur det varit på festen:



I Veckofröjdens protokoll kan man läsa om en rana som presidentens fru, Ellen Svinhufvud skänk till Hemvrån.




Ur årsberättelsen 1931:



Årsberättelsen 1931



I protokollet 23.5.1940 kan man läsa följande:




Kansliet såg ut så här t.o.m. 1956

"I Hemvråns kanslirum sammankommer studiecirklarna" står det i Helsingfors svenska Marthaförening 1929-1949.

1973 ur Dagmarkretsens fotoalbum

6.5.2015 Kansliet Foto © Helena Kajander

6.5.2015 Kansliet Foto © Helena Kajander


 På fotot från spinnkursen 1945 kan man se den vackra ryan som Ellen Svinhufvud skänkte Marthaföreningen 1931

Det har varit svårt att få tag på foton på hur kansliet och Hemvrån har sett ut genom åren, men här är några ur de olika kretsarnas arkiv.



1970 har Dagmarkretsen sin vårfest i Hemvrån. Här kan man se den vackra ryan.


1973 Dagmarkretsens studiecirkel Kryddkrasse har möte - en annan vacker rya i Hemvrån


1970 Dagmarkretsens vårfest där de uppför "Hembiträde önskas" framför ännu en vacker rya


1973 Dagmarkretsens studiecirkel Kryddkrasse håller möte i Hemvrån. Här kan man se litet av hallen och kansliet i bakgrunden.

2014 Öppet Hus handarbete med kretsen Elvorna och arkivering på gång. I hallen ser man nya skåp



torsdag 3 september 2015

Arkivets överlåtelse 2.9.2015 till Svenska centralarkivet



2.9.2015

"Vi är glada över att vi får ta hand om Helsingfors svenska Marthaförenings värdefulla arkiv!" säger arkivchef Lena Karhu.
Arkivet omfattar ca 10 hyllmeter (1899-2006) handlingar. Arkivet är en guldgruva för forskare både inom ekonomisk och social historia, kulturhistoria och kvinnoforskning.

Arkivet innehåller protokoll, årsberättelser, korrespondens, fotografier mm och kretsarnas dagböcker/protokoll som belyser den fantastiska insats marthorna gjort under 115 år!
Här skriver Helsingfors svenska Marthaförenings ordförande Gunilla Nykopp och arkivchef Lena Karhu under överlåtelseavtalet.


Helsingfors svenska Marthaförenings ordförande Gunilla Nykopp och arkivchef Lena Karhu skriver under överlåtelseavtalet.


Foto©Helena Kajander

tisdag 1 september 2015

Kalenderbilder - September; Hattkurs och andra kurser



Hattkurs i Fredriksbergskretsen

Under kristiderna var olika kurser i klädvårdnad populära. "Lär dig spinna" "Toffelkurs" , kurser i tillverkning av handskar och vantar, dockor och leksaksdjur.

Utdragen här nedan är från Helsingfors svenska Marthaförening 1929-1949 av Gunilla Östenson:

"Kurser i klädvård, och omsömnad av kläder hölls flere år i följd, bl.a. för reservisthustrur och änkor, och för de t ändamålet erhölls anslag från Finlands Folkhjälp. "

"Under efterkrigstiden har man haft kurser i klädnings- och linnesömnad, stoppning och lappning på maskin, växtfärgning, "på försök" en kurs i hud- och hårvård i hemmet m.fl. Kurserna har för det mesta försiggått i Hemvrån , ofta har också Socialmuseets lärosal tagits i bruk och vid behov har man kunnat ty sig till andra lokaler på olika håll i staden."

"Som redan nämndes, har kurserna varit välbesökta. Under år 1938, då kursverksamheten var särdeles livlig, uppskattades antalet besökande vid kurser, demonstrationer och utställningar till c:a 5.000. Och många är de som efter att ha deltagit i en kurs anslutit sig som medlemmar i Martha,  ja, en av brudkurserna har t.o.m. övergått i en egen Marthakrets."


1942 Kristidsutställningen


1928 Hemvårdskurs, i Social muséet, ledare Ida Smeds


Spinnkurs - Lär dig spinna
Årsberättelsen 1945 
Då bristen på yllegarn varit skriande, anordnade föreningen på initiativ av rektor ElsaBonsdorff senaste vinter 4 spånadskurser i Nornas arbetssal, som godhetsfullt ställdes till Marthas förfogande.
Anslutningen till kurserna var stor, ja så stor, att stundom trängsel rådde, då alla spinnrockar surrade. Kursdeltagarna fingo lära sig att rätt behandla ullen avensom hur ullen kan utdrygas med cellull, hund-, kanin- och rävhår samt med uppkardad yllelump m.m. Undervisningen meddelades av hemslöjdkonsulenten Saga Wikström. Fru Mary Gahmberg tog verksam del i kursarrangemangen.

Kurs i klädsömnad


1944 Toffelkurs i Svenska Kvinnoförbundets lokal lärare Thyra Forsberg.
1944 årsberättelesen
I januari anordnades 5 toffelkurser. Däremot har kursverksamheten varit intensiv under den korta höstterminen, i det att 18 kurser hållits.
De kurser, som anordnats i tillverkning av tofflor och surrogatskor, ha varit särskilt uppskattade nu, då läderskor icke kunnat erhållas.


Hattkurs i Tölökretsen



Kursverksamhet och folkbildning

En av de mest banbrytande kurserna- hemvårdskursen -  började 1926; sedan hölls de i många år både på vårterminen och höstterminen. De hade mångsidigt sammansatt program som hölls några kvällar i följd. Genom föredrag, demonstrationer, exkursioner och praktisk undervisning fick husmödrarna kunskap om den moderna utvecklingen i samhället. Som föredragshållare fanns bl.a. läkare, sjukskötare, lärare, jurister och ekonomer. Trädgårdsexperter och hotelldirektriser fanns också med som sak kännare.

Exempel på kurser:
Värdefulla födoämnen
De tekniska hjälpmedlem i hemmet
Upplysning i ekonomiska frågor
Näringsrika till billigt pris
Hemmet och ungdomen
Hushålls- och föreningsbokföring
Hemsjukvård
Förstahjälpskurser
Kaloriberäkning
Olika sorters matlagningskurser
Råkostkurs
Brudkurs
Kurs i klädsömnad
Lär dig stoppa
Spinnkurs
Toffelkurs
Hattkurs


Sedan hade man temadagar:
Helsingforsmarthornas barnavårdsdagar hölls 1936 och 1938
1939 hade man en kurs som hette Hemmen och de Olympiska spelen. "Undervisningen gick ut på att göra hemmen kapabla att inlogera och delvis förpläga de utländska gästerna som då väntades". Tyvärr kom ju kriget emellan och Helsingfors Olympiska spel var först 1952.
 



1939 Hemmen och de olympiska spelen i Arbetets vänners lokal på Annegatan.





1967




1969